Skip to content

Vård utom hemmet

Om barnet inte är tryggt hemma eller riskerar att skada sig själv och om det inte går att ingripa på annat sätt, tryggas barnets vård, fostran och utveckling med hjälp av vård utom hemmet. Vård utom hemmet innebär inte nödvändigtvis ett omhändertagande.

""

Med vård av barn utom hemmet avses att vården och fostran av ett omhändertaget barn, ett i brådskande ordning placerat barn eller ett barn som placerats med stöd av förvaltningsdomstolens interimistiska förordnande ordnas utanför hemmet.

En brådskande placering görs om barnet är i omedelbar fara

Om barnet är i omedelbar fara och ingen närstående kan ta hand om honom eller henne, ska barnskyddet se till att barnet hämtas och sätts i säkerhet. Detta kallas brådskande placering.

En brådskande placering är alltid tillfällig. Brådskande placering kan bli aktuell till exempel om föräldrarna är så berusade att de inte kan ta hand om barnet eller om barnet lämnas ensam hemma under en lång tid. Barnet kan även själv genom sitt beteende orsaka fara för sig själv till exempel genom att använda berusningsmedel. Om barnet är i omedelbar fara kan en brådskande placering göras även om barnet eller föräldrarna motsätter sig det.

Anställda inom barnskyddet har omfattande rättigheter att bestämma om barnets angelägenheter medan placeringen pågår. De samarbetar emellertid tätt med vårdnadshavarna och föräldrarna. Familjens situation och hjälpbehov utreds medan den brådskande placeringen pågår. Målet är att barnet ska kunna återvända hem till trygga förhållanden. Socialarbetaren bedömer ifall placeringen kan upphöra och fattar beslutet om detta. Om bedömningen är att det inte är tryggt för barnet att återvända hem inleds beredning av omhändertagande.

Omhändertagande är det sista alternativet

Omhändertagande innebär att barnet får vård utanför sitt eget hem. Det är den sista åtgärden man vidtar om problemen är mycket allvarliga eller om de har pågått under en längre tid. Ofta har det skett mycket före omhändertagandet och man har försökt hjälpa barnet och familjen på många sätt. Lagen stadgar att ett barn ska omhändertas om inget annat hjälper. Myndigheterna samarbetar emellertid tätt med barnets vårdnadshavare och föräldrar, och barnskyddsarbetarna kan till exempel inte fatta beslut om barnets religion.

Omhändertagandet bereds tillsammans med familjen

Omhändertagande är en lång process som oftast bereds tillsammans med familjen. Den största delen av omhändertaganden görs i samförstånd med barnet och familjen.

Omhändertagandet motiveras alltid skriftligen. Barnskyddsarbetarna samlar ihop all information som påverkar ärendet och lyssnar även på familjens åsikt. I motiveringen till omhändertagande ska:

visas hur barnets säkerhet har äventyrats,
berätta hur man har försökt hjälpa barnet och varför dessa sätt inte har varit tillräckliga samt
motivera på vilket sätt omhändertagandet hjälper barnet och varför det är ett bättre alternativ för barnet än att stanna hemma.

Föräldrarna och barnet har rätt att ta del av dokumenten där omhändertagandet motiveras. Man ska även ordna ett möte där motiveringen till omhändertagandet förklaras åt föräldrarna och barnet.

Ibland måste barnet omhändertas även om familjen motsätter sig det

Om ett barn som fyllt 12 år eller vårdnadshavarna inte går med på omhändertagandet, fattar domstolen beslut i ärendet. Förvaltningsdomstolen sätter sig in i ärendet och avgör vad som är bäst för barnet. Förvaltningsdomstolens beslut kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen.

I motstridiga situationer måste socialarbetarna tillhandahålla rådgivning till familjerna. Detta innebär att när man berättar för barnet och föräldrarna om beslutet om omhändertagande måste man även berätta till vem och hur beslutet kan överklagas.

Omhändertagande är alltid en svår och komplicerad sak. Syftet är inte att motarbeta någon utan att hjälpa barnet eller den unga personen och dennes familj.

Ett barn som omhändertagits flyttar till en fosterfamilj eller en barnskyddsanstalt

Vård utom hemmet betyder att ett barn som omhändertagits tas om hand utanför det egna hemmet. Oftast bor omhändertagna barn antingen hos en fosterfamilj eller i en barnskyddsanstalt. Innan barnet placeras utom hemmet ska anställda inom barnskyddet utreda ifall någon av barnets närstående kan ta hand om barnet. Vid valet av platsen för vård utom hemmet ska man i den mån det är möjligt ta hänsyn till barnets språkliga, kulturella och religiösa bakgrund.

Orsakerna till omhändertagandet och målen med vården utom hemmet ska förklaras för barnet. Det måste finnas tillräckliga möjligheter för barnet att träffa den socialarbetare som ansvarar för hans eller hennes angelägenheter.

Kontakt under omhändertagandet

Omhändertagandet får inte bryta barnets kontakt med föräldrarna. Barnet har rätt att träffa sina föräldrar och andra närstående samt hålla kontakt med dem. Allt detta antecknas i barnets klientplan. Kontakten med föräldrarna får endast begränsas om det av välgrundade skäl är till skada för barnet. Då ska man fatta ett beslut som också kan överklagas. Barn som fyllt 12 år har även rätt att vägra träffa sina föräldrar.

Omhändertagandet fortsätter så länge som barnet behöver det

Omhändertagandet gäller tills vidare, det vill säga så länge som barnet behöver det. Hur lång tid det pågår beror exempelvis på hur väl föräldrarna klarar av att ta hand om sina åtaganden och sig själva under den tid som barnet är placerat utom hemmet. Under omhändertagandet ordnar barnskyddet stödåtgärder för barnet och familjen.

Målet med åtgärderna är att barnet ska kunna flytta hem igen.  Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska minst en gång om året utvärdera om omhändertagandet ska fortsätta. Omhändertagandet upphör alltid senast när barnet fyller 18 år och blir myndigt.

 

 

 

 

Läs som följande

Eftervård

Eftervård

Rättsmedel

Rättsmedel

Klient inom barnskyddet

Klient inom barnskyddet

Stäng